maery

Okej nu är de några dagar sen jag skrev något. Igår kom internet igång iallafall. Nå vad har jag gjort sen i fredags.Flyttlasset gick lördags förmiddag, de gick bra trots några utbrott från min sida. När jag hade öst in all skit i min ofantligt lilla lgh blev de dusch sen skjutsa mamma mig till Martin i Järsjö, där var de kräftskiva som stod på tapeten. Det var redigt trevligt, lite folk som jag träffat innan men mest okänt folk. Men de blev en tidig kväll stack därifrån redan 22. För mkt sprit, lite sömn o knappt nån mat gjorde att de nog var klokt även om det hade varit kul att stanna längre men Gusen ville hem. Söndagen tillbringades i liggandes på en soffa i Hallsberg. Vi gjorde inte ett jävla skit. Åkte till Örebro på kvällskvisten. På måndag morgon vaknade Gusen med 38 graders feber så de senaste dagarna har jag agerat sjukhem här. Ett såkallat all inclusive sjukhem. Mat o dryck serverat 24/7 typ.Igår döck Cissi o Steve upp här i Örebro påväg hem från Falun, vi gjorde inget utan mest hängde,åkte bil o konverserade med varandra, de var najs.Saknar Cissi redan att man inte bara kan ta en fika på stan.

Så till idag. Idag vaknade jag nog på världens sämsta humör. Hade ingen som helst lust att ta i tu med min första dag på Örebro Universitet. O att vakna bredvid en människa som klagar på min säng och att man hör min grannar hela tiden, gjorde att jag blev ännu mer grinig. Sen var jag iallafall sent om sider tvungen att gå upp. Då hittade jag inget som jag ville ha på mig. Så då började jag helt sonika gråta. Dock i smyg så att Gusen inte skulle höra.... Ja nu är de ju ingen hemlighet om han nu läser detta men jaja;) Lyckades till o med uttala mig imorse om att jag nog ändå inte skulle gå klart utbildningen ( nej jag har inte ångrat mig om utbildningen, jag var bara på pisshumör just då) Så sen till skolan, ingen mat i magen o på ett fantastiskt trist humör blev jag skjutsad till skolan cirka 5 min innan jag skulle vara på plats. Gick där på gatan fram till aulan där introduktion skulle hållas, o ville bara vända om. Satt o tjurade o tyckte synd om mej själv för att jag var helt själv. Men sen när vi skulle gå på rundvandring i våra grupper så tog jag mig samman. Pratade med några tjejer i min grupp som verkar trevliga så då blev jag på bättre humör. Sen gick de bara uppför. Så nu är det ganska fint faktiskt, ser framemot nollningen som börjar ikväll.

För övrigt hur liten är inte världen egentligen, generalen för sektionen som jag tillhör kände igen mig o vi kom fram till vi hade en kompis gemensamt nämligen Schlageroskar.  Träffade även två andra bekanta ansikten på Campus, Gusens kompis Hamren och Nordas kompis Mattias tjej Hanna så de har jag med pratat lite med :)

Så det var allt för nu. Nu ska jag slappa lite så man orkar med kvällen